Scaramangas funderingar!

Oj vad länge det var sedan jag skrev. Men kreativiteten har saknats under lång tid. Men nu har jag varit på semester och jag känner att jag med förnyade krafter kan ta tag i bloggen. :)

Igår var det andra dagen på arbetet efter semestern. Jag upplever att jag har kommit tillbaka med förnyad styrka. :)
Igår var precis som vilken annan dag som helst i mitt butiksliv. Klockan börjar närma sig 14:00 och jag drar på mig ett nöjt småleende. Bara en timme kvar, sedan är det dags för att åka på möte med mina kollegor i karriärklubben. Det är då Tant Nagel stiger in genom entrédörrarna. Tant nagel har en balansstörning, som gör att hon inte kan gå mer än ca 15 meter utan att ramla. Om detta beror på sjukdom eller missbruk ska jag låta vara osagt. Tant nagel har ledsagare som ska hjälpa henne med de dagliga inköpen med mera. Det enda problemet med tant nagels ledsagare är att det är en av de största suputerna i söderort. Denna gång låg ledsagaren på sjukhus för att hon brutit handleden......
Men eftersom vi är en serviceinriktad personal så försöker vi hjälpa Tant Nagel efter bästa förmåga. Vanligtvis rör det sig bara om ett par varor, men denna gång var det en hel lista med ca 15 varor. En kille börjar hjälpa henne att plocka ihop sina varor. Tant Nagel parkerar sig på besöksbänken och kille börjar springa runt och plocka varor. När kille kommer ner med varorna till kassan och börjar slå in dem, så ger Tant nagel mig en utbetalningsavi.
S - Har du legitimation också?
TN- Ge mig godiset!
Jag ger henne godis påsen. Hon stoppar in tre stora choklad bitar på en gång. Tant Nagel har bara 5 tänder, och hennes naglar är ca 4,5 cm långa och inte av det välvårdade slaget. De är krokiga och senapsgula med sprickor.
Jag tittar på henne medan hon tuggar dessa chokladbitar med stor njutning. Det enda felet är att hälften åker ut mellan de 5 tänderna och landar vid skötet. Men inget ska förgås enligt Tant nagel, så hon fångar upp de mer eller mindre tuggade chokladbitarna med naglarna och stoppar in dem på nytt. Jag känner en obehaglig rysning som far längs med ryggraden. Jag kan ju drabbas av abnorm bacillskräck ibland och jag känner att ett sådant anfall börjar närma sig.
S - Har du någon legitimation?
TN - Nä..... Borta .......
S- Ja men då kan jag ju inte ta emot värdeavin.
TN- Joooo, min ledsagare är på sjukhus.
S - Vad är ditt person nummer då? Vi gör ett undantag denna gång!
TN - XXXXXX - XXXX
S - Va?
Jag blir tvungen att luta mig närmare för att höra vad hon säger, Jag ser för mitt inre öga hur de halv tuggade chokladbitarna landar på min axel och i mitt hår. Jag skriver upp hennes person nummer reser mig svettandes upp och borstar av axeln och håret. Rysningen längs ryggraden känns nu mycket tydligare.
S - Kan jag få värdeavin då. Så fixar jag detta denna endaste gång!
TN - ja, här. Tack.
Hon ger mig värdeavin och när jag tar emot den så skrapar hennes naglar mot ovansidan på min hand. Jag känner att magen håller på att vända sig på mig. Men jag biter ihop. Jag tar emot avin och ombesörjer betalningen. När jag lämnar tillbaka pengarna och kvittot, så raspar naglarna återigen mot min hand.....
S- Varsågod. Är det något mer jag kan hjälpa dig med?
TN - Ett paket rågi och en formfranska.
S - ok ........
Jag springer och hämtar varorna, och ombesörjer betalningen. Naglarna raspar, tanten hostar chokladsmulor över hela mig, och jag känner att jag börjar bli allt mer grå i ansiktet...
S - Så var det bra så?
TN - Två paket läkerol, smask smask host host.
S - Vilken sort?
TN - host host host. In med mer choklad. Bitarna regnar över hela luften när hon hostar. Hon skrapar med naglarna i sitt ansikte.
S - Behöver du vatten?
TN - Host host, hon plockar upp bitar av choklad som har hamnat över bänken, Läkerol 2 st.
Jag börjar känna mig snurrig i huvudet. Jag hämtar läkerolen ordnar betalningen och ger dem till henne.
TN- Två Comviq Amigos 100 kr också.
S - Okej...........
Jag ordnar även denna betalning och ger henne koderna till hennes mobiltelefon.
TN - Du får hjälpa mig att ladda. smask smask smask host host.
Jag tar med darrande hand emot mobiltelefonen, jag ser bilder framför ögonen när naglarna har varit och tryckt på denna telefon. Jag tackar gud för att det var ett Comviq abonnemang så jag slipper ha telefonen mot örat medan jag laddar hennes abonnemang.
Jag laddar mobilen och ger henne den.
S - Varsågod.
TN - Du måste beställa färdtjänst åt mig! Hon ger tillbaka mobiltelefonen.
Jag känner att jag inte kommer att klara av att lägga telefonen mot mitt öra. Jag ursäktar mig och springer iväg alldeles svettig för att leta efter en annan telefon.
Jag hjälper Tant Nagel att beställa färdtjänst, sedan tackar jag henne och går därifrån.
Bakterie nojan har ju slagit till på allvar. Jag blir tvungen att tvätta händerna flera gånger.
Jag vet att det inte är Tant Nagels fel att hennes liv ser ut som det gör. Men Man måste ju fråga sig vart varningsklockorna ska ringa, för att hon ska få ett drägligare liv?
Hur kan hon ha en ledsagare som t ex är en alkoholist? Varför får hon inte den hjälp som hon behöver? Det måste ju finnas myndigheter som ska agera. Det enda jag vet är att vi i personalen försöker göra vårt yttersta för att hjälpa henne när hon är i butiken.

Jag vet inte, jag skäms för att jag lider av min bakterie noja gentemot andra människor. Men det är ju inget som kontrollerar mitt liv iaf än så länge :)

Men med detta inlägg vill jag bara säga att thank god Scaramanga is back!

Detta år kommer att medföra fler inlägg det kan jag lova

Scaramanga

Det är inte varje dag som Scaramanga besöker Stockholm city i rusningstid. Men idag var ett undantag.
Jag skulle möta Eve vid gamla stan 17:05.
Min vana trogen så var jag tidig, men eftersom jag var tidig så bestämde jag mig för att ta en kaffe på den lokala pressbyrån. Jag häller upp kaffet och när jag försöker sätta på locket så är olyckan framme. Hett kaffe träffa min fagra högra hand och skållar hela min tumme. Jag känner att tårar är nära att tränga fram när jag stapplar fram till kassan.
K - Var det bra så?
S - jaaa (snyft, snyft, snyft)
K - De håller på att utveckla en lösning nu.
S - På vad då??
K -  Locken, de passar ju inte riktigt med kopparna.
S - Och det vet ni om?
K - Ja, får inte du igen din? Det brukar gå om man trycker rakt ner.
S - Du får ju gärna försöka!
K - Nä det funkar visst inte. du måste ha fått ett av måndagsexemplaren.
Jag känner att det börjar darra i överläppen och bulta i venen i pannan, men jag valde att vända om och gå ut. Medan jag gick ut genom dörrarna så önskade jag att jag hade bott i USA. Brännskadad hand 15 miljoner USD i skadestånd.

När jag står och väntar på Eve så börjar jag observera människorna i tunnelbanan. Helt plötsligt så bildades det långa köer till kassan eller spärrarna, varje gång så var det en förälder med barnvagn som hade lyckats förvirra sig från den trygga förorten in till stan och nu hopplöst försökte dra sitt kort/stämpla sin biljett. Dricka latte, prata i mobiltelefon och ratta barnvagn allt på samma gång.
Jag stod och observerade detta fenomen och funderade på hur man skulle kunna komma tillrätta med trängseln i kollektivtrafiken. Det var då denna radikala idé kom till mig.

Vi inför barnvagnstullar!!!

Vid varje större knutpunkt utanför tullarna inför vi barnvagnstullar. Vill du ta med dig din barnvagn ombord så är det okej. men då kostar det. Taxan kunde följa biltullarnas avgifter.
Om du väljer att lämna din barnvagn vid stationen så ska avgiftsfri barnvagnsparkering finnas.
Detta skulle leda till att för varje barnvagn som stannar vid stationen skulle du kunna skjutsa 3 stycken fullvuxna människor till. Detta skulle leda till Sl skulle kunna minska antalet T-bane vagnar, minska antalet bemannade spärrar. och den på det hela en bättre pendlingsmiljö för storStockholms alla pendlare.
Föräldrarna skulle oxå vara vinnare på att lämna vagnen:
1. Minskade gymkostnader. Om du bär ditt barn behöver du inte träna på gym.
2. Minskade latté utlägg. Om du inte har någon lattéhållare och inga fria händer så kan du omöjligt medföra en latté
3. Minskade telefonräkningar, av samma skäl som ovan. Om handsfree används så gäller dock inte detta.
4. Minskade hushållsutgifter, Av samma skäl som ovan. Inga händer fria, Inga nya kläder åt föräldralediga.

Ingen dålig idé va? Ni förstår säkert att detta inlägg också ska läsas med glimten i ögat, och att jag egentligen också bara vill vara ledig och dricka latté.

Men den som aldrig har svurit över en barnvagn i kollektivtrafiken må kasta den första stenen.

Ha det bäst

Scaramanga

Helgen har varit riktigt trevlig måste jag säga.
I frdags blev det pizza till middag och mys framför tv:n. Lördagen spenderade vi i Örby tillsammans med syster, Fanny & Kajsa. Vi spelade sällskapsspel och drack vin. Jag måste bara säga att syster favoritiserade ett visst lag, så att de fick fördelar. Men det lag som var sänt av gud till att ta hem segern vann i slutändan den rättfärdiga segern. (jag behöver inte tillägga att det var jag och Kajsa va?)
Detta slag kring spelbrädet kan jämföras med slaget mellan Saladin och kungen av jerusalem i Kingdom of heaven. :)
Det var inte lika blodigt, med ack så roligt. :)
Stridsropen kommer att ljuda länge till för den orättvisa behandlingen som mitt lag blev utsatt för.
Men som det nobla stridsropet lyder:
GOD WILLS IT!! Så avgick vårt ödmjuka lag med den totala segern. :)

I dag har jag och Eve varit ute och promenerat. Vi tog oss en tur till Liljeholmens galleria, det var dags att handla nya byxor.
Jag hatar att handla byxor det är det absolut värsta som finns. Därför drar jag mig för det så länge som jag kan.
Jag och Eve stegade in på Jack & Jones och jag kände svettningarna komma så fort jag passerade larmbågarna.
Vi gick genast  till byxavdelningen och då såg jag alla olika modeller.....
Loose fit, normal fit, low cut, mfl. Jag kände att paniken började komma krypande över ryggraden. Vi letade fram min storlek 34/32. Men vilken modell skulle jag välja?
Eve såg paniken i mina ögon och rafsade snabbt ihop ett antal olika jeans och puttade in mig i en provhytt.
Jag provad en rad olika modeller med fann att det egentligen inte var någon som passade mig. Då skickar Eve in ett par jeans med smala ben. Jag tittar på byxorna och tänker att Eve kanske är något på spåren här.. De var ju faktiskt snygga. Då var det bara en formalitet kvar, att prova dem.
Jag tittar mig i spegeln, flinar nöjt åt vad jag ser, och tänker att om 2 minuter är jag klar med detta projekt och på väg hemåt.
Jag börjar med att stoppa ner högerfoten och ska precis börja dra byxan över vaden, då tar det det tvärstopp. Jag svär för mig själv och undrar vad det är för fel? Står jag på byxorna? Jag tittar, men ser inget fel. Jag försker åter föra dessa byxor över mina slanka vader. Men det går bara inte. Det är tvärstopp vid vaden???
jag börjar fundera på om Eve har varit på barnavdelningen och hämtat byxor? Så jag blir tvungen att titta på storlekarna. Då ser jag att hon har burit in en storlek större än jag egentligen har 36/32. Jag funderar på vart världen egentligen är på väg, Ska man behöva ha levt på svältgränsen i 2 år för att komma i ett par byxor med smala ben? Jag har i alla år haft väldigt höga tankar om mina ben. och jag tänker inte acceptera att jag behöver köpa större storlekar bara för att världen ska få sukta över min ädla bakdel.
Jag informerade Eve att jag vägrade köpa byxor i större storlek än 34/32, i så fall skulle jag hellre gå byxlös.
Eve hade ju väldigt roligt åt mig och skrattade åt mina utläggningar angående den djävulska klädindustrin som bara vill maximera sina vinster och därmed gör kläder i close-fit modell för att minska materialkostnaderna. Detta resulterar i att normal byggda människor får ångest och behöver köpa större storlekar än de egentligen behöver.
Jag måste säga att Eve gör det bra som står ut med mig ibland, och jag kan faktiskt säga att jag kom hem med ett par byxor i storlek 34/32 innan det var klart. Men det kostade mycket ångest och en del svett. :)

Nu är det dags för att hoppa i säng, imorgon stundar åter en rolig dag.

Ha det

Scaramanga

Idag är man ledig. Fast tyvärr är det ju så att ju äldre man blir detso mer arbete medför det att vara ledig. Det tycker jag är oerhört märkligt.
När man var yngre kunde de lediga dagarna börja med ett tv-maraton för att när kvällen kom krönas med en välkyld norrlands guld 2,8 och en pose som enklast kan liknas med att göra en "Al Bundy".
Hittills idag har jag:
1. Handlat frukost.
2. Tvättat.
3. Lyft tillbaka badkaret till badrummet. (Jag förstår hur detta låter, men vi hade besök av våra gemensamma vänner Andreas och Barbro. Det medförde att lägenheten behövde anpassas för att alla skulle kunna använda alla utrymmen. Därför fick badkaret campa i köket. Det är väl nu ca 1-2 månader sedan, så det var kanske dags att det fick flytta tillbaka igen.)

Tyvärr blev det ingen fest i Gnarp i helgen heller. Det hade varit kul att få åka upp och fira El grande i helgen. Det hade varit väldigt roligt, och jag känner att jag behöver ha väldigt mycket roligt nu. Jag läste ett citat på facebook häromdagen. "Livskvalitet! Å jag mår så bra av sånt här!" Jag tyckte det var ett underbart citat. Jag hoppas att jag kan vara den som utropar det högt nästa gång. :)

Jag har oxå sett till och skaffat mig lite nya vuxenpoäng. Jag har gått med i Svenska turistföreningen. Det var en mening som jag aldrig trodde att jag skulle säga. Men det verkar som om rebellen Scaramanga sakta börjar på att brytas ned till att bli en i mängden. Om ett par decennier kanske man får för sig att rösta på socialdemokraterna oxå. Hemska tanke.
Men anledningen till att vi gick med i turistföreningen är ju att man får bra rabatter på kläder och dylikt. Både jag och Eve behöver helt nya kläder tills nästa gång vi ska fjällvandra.
Jag känner att det kommer nog att bli en betydligt längre tur nästa gång. :)

Ha det bäst
Scaramanga






Scaramanga under lediga dagar i yngre tappning?



Framtiden? O herre min skapar vilken mardröm.

Igår kom man hem från ett två dagars besök i Håverud. Det var ett studiebesök som anordnades av A´la carte och färskvaruklubben. Jag måste säga att det var otroligt bra.
Jag kommer att skriva lite mer om detta, när jag får lite mera tid. Men det var väldigt vackert att vakna upp och kunna se ut över vättern. :)
på lördag avgår Silja Galaxy. Då äntrar vi båten för att fira Johans 30 års dag. Det kommer att bli en upplevelse det kan jag lova. :)
Jag och Eve har till och med satsat på att hyra en bättre hytt än normalt. Så nu är det bara att hoppas att verkligheten lever upp till bilderna.

Ha det bäst

Scaramanga