Scaramangas funderingar!

Jag vill bara hoppa in en snabbis här på morgonen och säga. Mänskligheten kan gå bakåt. Om detta klädesplagg någonsin kommer att bli modernt, då är vår civilisation dömd till evig undergång.

http://www.onepiece.se/

Något så hemskt kan inte få bli högsta mode, då måste jag sticka ut mina ögon. Jag har redan sett  en av dessa djävulenskreationer vandra på Stockholmsgator, jag hoppas jag slipper se flera......
Men risken är ju överhängande....

Ha en bra dag

Scaramanga

Det hela började med att telefonen ringde 06:58, det var Eve. Jag hade bett henne att ringa och väcka mig så jag inte missade tvättstugan. En väldigt trött och sliten Scaramanga släpar sig hjälpligt mot denna ondskefulla inrättning. Väl inne börjar jag med den sedvanliga sorteringen, 40 grader och 60 grader. I och med Eves intåg i mitt liv så tog det ju slut med ungkarlstvättandet. (Allt i 40 graders kulörtvätt, oavsett vad)
Jag började lasta i maskinerna och upptäcker till min stora besvikelse att en av maskinerna är trasig. Jag upptäcker det först när jag lastat den full.  Jag ser framför mig hur hela min lediga dag försvinner i ett evigt rännande till tvättstugan. Jag inser för att rädda ledigheten var jag tvungen att återgå till mina gamla tvättrutiner.  Efteråt satt jag rätt förnöjd i soffan och konstaterade att trots en trasig maskin, så hade jag bara spenderat 30 min mer i tvättstugan än brukligt.

Jag bestämde mig för att ta en promenad i den sköna Stockholm iförd vårskrud dagen till ära. Jag hinner promenera ungefär 100 meter från min ytterdörr när jag mötte honom, DÖDEN.
Döden frågade mig om jag inte skulle följa med honom in. Jag kliade mig i huvudet och följde med skakande knän efter denne store man.
Döden placerade mig i en stol, som hade en spegel framför sig. Jag känner att jag darrar i kropp och själ, har döden placerat mig i denna stol för att jag ska få en inblick i mina synder?
Döden står bakom mig och utför en dans, han skuttar med lätta steg runt om mig, för att se att jag förstår vad som är på väg att hända.
Han dansar fram och lutar sig fram och viskar i mitt öra:
D - Kex!
S - Kex? (Jag börjar svettas ymnigt)
D - Varför finns inte mina kex längre?
S - Vilka kex? (Jag ser svetten börja rinna ner för ansiktet på mig)
D - Du vet, Havre!
S - Havre?
D - Havrekex!!!!¨
S - Finns det inte längre???
D - Jag äter minst en förpackning om dagen, till the!!
D - Du fixar hem till ditt jobb, eller hur??
Jag ser döden dansa, i mitt ansikte blåser hades varma fuktiga dödsvind och vid mitt högra öra så flaxar en kråka som är gjord av rostfritt stål. Jag känner att stressen börjar byggas upp i mitt inre. Jag måste ut!! Det finns bara ett alternativ, jag måste svara honom. Jag sväljer hårt och stammar fram
S - ja ja ja.
Döden ler förtjust och dansar bakåt. Jag känner dödsvinden vända, den blåser mig i nacken. Det känns som om mitt kött grillas till en medium/rare biff som döden skall avnjuta med ett havrekex.
Jag blundar och när jag öppnar ögonen så ser jag ingenting för att ögonen dryper av tårar. Döden håller upp en spegel och tittar på mig.
Jag skakar i hela kroppen och svarar
S - Bra.....
Döden nickar och ler. Han tittar på mig och slänger av stekpåsen som han har täckt min kropp med. Han tittar på mig och skrattar. Jag känner mig smutsig och utnyttjad när jag stapplat fram mot disken där döden står och ler sitt allra saligaste leende.
S - Hur mycket?
D - Det vanliga.
Jag lägger 200 kr på bordet och när jag griper tag i dörren för att ta mig ut i den befriande solen så kallar döden åter på mig.
D - DU GLÖMMER INTE MINA HAVREKEX VA?
Jag skakar på huvudet och skyndar ut och stänger dörren.
Jag går ut på promenaden, sedan återvänder jag till sängen och kände mig smutsig och utnyttjad.

De allra flesta har säkert redan räknat ut att jag besökte frisören. Ni kan nog inte föreställa er hur det känns att ha frisörskräck. Jag vet inte vad det hela beror på, men det känns grymt jobbigt iaf. Man drar ju på dessa besök så länge det går. Men till slut så ser man ju ut som Garry Glitter och då är det ju oundvikligt.
Det känns bara så grymt att det finns människor som njuter av att besöka frisören, så vill jag också känna.

Tack för ikväll

Scaramanga

Dagen har till stor del handlat om att söka ett nytt stipendium. Denna gång är det dags för att söka
Business School Program 2
“Verksamhetsstyrning för ledare”.
Det verkar verkligen intressant. Det vore roligt att få gå på utbildning, det är ju snart 2 år sedan sist. Sjukt vad tiden går fort egentligen.
Man var ju rätt trött på studier den där fredagen då man vaknade upp på ett hotell i Göteborg med kraftig baksmälla, men med ett vackert diplom.
Jag måste säga att utbildningen som jag gick senast är den som har gett mig absolut mest i utbyte. Då tänker jag både på det innehållsmässiga och alla trevliga människor man mötte.
Det vore roligt att ha en återträff och se vad alla höll på med idag. En del vet man, men andra har man ingen kontakt med alls. Det känns ´lite tråkigt faktiskt.
jag hoppas verkligen att jag får detta stipendium, det vore extremt bra med tanke på min fortsatta karriär.
Flera andra från mitt arbete har också sökt stipendium och jag håller tummarna för att de också ska få ta del av denna möjlighet.

Men nu är det dags att slå sig ner framför tv ett tag.

Hoppas ni får en bra dag

Scaramanga

Eve med flera har starkt avrådit mig från att skriva detta inlägg. (Eve med flera gjorde liknelsen bensin över öppen eld)
Men vore jag egentligen Scaramanga om jag lät bli?
Jag vill bara tacka dig Bengt sheriffen af Gnarp för en god bloggmatch. Jag trodde att du skulle hålla ut längre än en vecka. Men eftersom du tystnat så antar jag att du dragit dig tillbaka från bloggfronten, det hade varit roligt att få ett kapitulationsinlägg från dig. Men din tystnad fungerar lika bra.
Jag antar att du vänder andra kinden till?
Hur blir det med min avvisning från Gnarp nu när dina verbala missiler har tystnat?
Jag antar att jag kan riva det testamente jag upprättade?
Jag vill än en gång tacka dig för en god match. Det har varit väldigt roligt och lärorikt, jag hoppas att du känner detsamma.
Jag hyser inget agg mot dig, och ser dig som en värdig motståndare.

Gå i frid broder Bengt, nu när dina sporrar har tystnat.



Scaramanga

Hej Sheriffen. Läste din blogg ikväll och som alltid så finns det tillfällen för att le.
Jag måste som alltid börja med att länka till Sheriffens blogg så läsare från andra breddgrader än Gnarp kan hänga med.

http://bpantzare.bloggagratis.se

Jag måste återigen tacka för att du läser min blogg och lägger så stor del av dina dagliga tankar till att fundera ut bitska kommentarer till mina bevingade ord.
Hur känns det Bengt att ha ett Scaramanga beroende? Du torde vara den första.
Sedan måste jag bara fråga gillar din fru att du ger henne epitetet bondläpp?
Jag funderade bara eftersom du tänkte hänga mig för ärekränkning, när jag tog upp frågan om SVT:s inslag, men när du självmant ger henne detta epitet. Då ska hon bara acceptera?
Jag tänkte bara på min egen situation, hade jag varit i närheten att uttrycka mig i dina ordalag så hade jag varit en man som fått sova på soffan. Men då glömde jag att du är Bengt, Sheriffen af Gnarp. Du är ju utnämnd av byn att försvara dess ära mot både inre och yttre fiender. Men hur är det egentligen med din ämbetsskrud Bengt?
Har människorna (dina vänner) som utnämnt dig till väktare över hela Gnarp gett dig en ämbetsskrud av rang?
Jag bara undrar annars är jag beredd att betala din nya ämbetsskrud. Jag föreslår ett par förgyllda foppa-dojor med texten Gnarps sheriff på toppen, kombinerat av en mysdress av One size fits all modell och valfri huvudbonad. Vill du köpa The Scaramanga hat så är den din för endast 2500 kr. Ett fullgott alternativ till truckerkeps. Jag är ju villig att bidra med en stor del av det ekonomiska bidraget till din ämbetsskrud. Det verkar ju inte mer än rätt eftersom jag är den störste brottslingen enligt dig.

Jag måste be dig Bengt om ursäkt, att kalla dig fördomsfull var ju helt felaktigt. Du är en pragmatisk herre som vill stödja friskolereformen. Men min fråga är varför startar du inte bara ett arbetsläger? Då skulle du med din makt kunna inspärra oliktänkande och samtidigt utnyttja dessa stackare till att städa bygden. Då skulle du kunna klättra ytterligare ett steg på maktstegen och skaffa dig ännu större inflyttande.  Du skulle kunna expandera ditt inflyttande till att inte bara gälla Gnarp. Du vet ju att Jättendal och Harmånger ligger inom ditt räckhåll.

Jag såg också att du hade ett tilltänkt samarbete med ryssarna. Behöver vi fråga vem som skulle bli ledare för denna fagra republik? Skulle du vara den enda sanna vägen till upplysning? Vad skulle huvudstaden heta?  Skogen af hopp? City of justice? Stad af helbrägdagörare?
Du har säkert ett mycket vackrare namn på gång, men delge mig gärna. Jag och folket vill gärna falla på knä och tillbedja den store sheriffen. Vi vill se din vackra profil och känna att ledaren är med oss. För ett snedsteg och vi skickas till arbetslägret.

Jag vill också passa på att be om ursäkt för att jag sade att inflyttningen till Gnarp skulle minska sedan detta inslag sändes. Jag vill bara meddela sheriffen af Gnarp att turismen troligen kommer att öka på grund av dig. Många av mina medarbetare tror att jag har hittat på sheriffen af Gnarp som ett alterego till mig själv. När jag sedan berättar att du är en högst verklig person av kött och blod. Blir de alldeles lyriska och vill genast besöka bygden för att se dig med egna ögon.  Du har blivit till en legend.
Jag råder dig att begränsa ditt patrullområde under sommarmånaderna till statoil och pizzerian. Då kan människor stanna och fotografera dig, du kan berätta om ditt arbete och sälja biljetter till lägenheten där den tragiska händelsen ägde rum.
Både bygden och du kommer att vinna på detta. Du har börjat bygga den nya legenden om sheriffen af Gnarp.

Sedan tror jag att både jag och mina läsare hoppas på ett svar på detta påstående:

jag häcklar inte människor utan sammanför bara associationer. Jag är alltid objektiv och på 30 minuter kan jag bevisa ett statistiskt samband mellan antalet fall av gonorré och importerade bananer.

Jag måste säga att det var det mest intressanta du skrev i ditt inlägg käre Bengt.
Hur ska jag göra med mitt testamente Sheriffen? Jag har ju inga skulder att föra vidare?

Din tillgivne vän

Scaramanga

Innan jag börjar med dagens inlägg i debatten om foppadojans vara eller icke vara i den stereotypa klädkoden för gnarpsborna, så måste jag lägga in en länk till sheriff Bengts blogg så att alla som inte är bosatta i Gnarp får den stora äran att ta del av denne mans visdomsord. Hoppas det är okej med dig Bengt, annars vet du att det som vanligt bara är att höra av sig så modererar jag om i min blogg. Med detta sagt så kommer Bengts blogg adress här:

http://bpantzare.bloggagratis.se/

Börja gärna med att läsa Sheriffens visdomsord innan ni går över till att läsa mina bevingade ord.

Jag vill återigen ta detta tillfälle att be din kära hustru om ursäkt för de påhopp hon anser sig drabbad av från min sida. En fråga som har växt fram inom mig är dock, hur kommer det sig att hon inte har hört av sig själv?
Hon verkar ju vara en driven och framgångsrik kvinna, jag har svårt att tänka mig att hon inte skulle säga till mig riktigt ordentligt om hon hade lust. Men då hade jag inte fått äran att diskutera med Bengt, och då tror jag att mitt och många andras liv hade varit betydligt tråkigare.

Jag läste idag din blogg och nu har jag funderat. Hur kommer det sig att du kan göra dig rolig över flickorna som lämnade Kiruna och reste i Stockholm i 30 dagar och återkom med en del drag av typiska Stockholmsepitet. Men när jag hävdade att foppatofflor och truckerkeps ingick i Stockholmarnas fördomsfula tankesätt angående norrlänningar, då blev jag ett öppet byte för att häckla och jämföra SS utmärkande av judar med en Davidsstjärna.
Jag säger inte att jag är bättre än dig, men däremot att vi är lika goda, fördomsfulla och retsamma människor. Det kan jag stå för. Jag har fördomar, tråkigt men jag är människa.

Jag läste också att dina vänner visste att du var värre än en Sheriff. Det lät spännande, om du vill så får du gärna delge mig en av dessa titlar. Då kommer jag fortsättningsvis att använda mig av din självvalda titel.
Läste också att du hade varit ett befäl vid fjälljägarna, Grattis! Tyvärr fick jag aldrig tillfälle att göra debut inom moder Sveas väpnade styrkor.(Tur för Sverige kanske?)  Men det känns ju tryggt att veta att du har vakat över våra gränser med din starka trupp. Var det ryssarna ni skulle hindra från att skövla moder Svea?
Hur skulle du känna igen dem? Hade de några särskilda kännetecken? Eller skulle du skjuta på alla som kom från öst?

Det känns iallafall tryggt att veta att du numera vaktar Gnarp. Jag kommer att sova betydligt bättre de fem dagarna per år som jag besöker Gnarp, när jag vet att Sheriff Bengt patrullerar bygden med sin slöa morakniv. För det kan väl inte vara så att det är mig som din vassa verbala och mycket slöa fysiska kniv vill straffa?
Jag har ju intrycket av att du arbetar med att vårda människor med dina kärleksfulla händer, då passar väl inte en morakniv in i bilden?

Sedan fick jag inget svar av dig hur vi skulle göra om jag ville besöka Gnarp. Måste jag skicka in en ansökan i förväg, eller räcker det om jag faller på knä inför dig och ber om nåd? Eller är jag banlyst för tid och evighet av Gnarps sheriff Bengt?

Jag hoppas och tror att jag slipper Bengts ilska och slöa morakniv. För en mer rättvis och rättfärdig sheriff kan väl inte finnas på denna planet?

Jag ber återigen om ursäkt och ber om sheriffens förlåtelse.

Jag vill ju återvända, jag vill inte vara rädd för Sheriffens vedergällning.

Hoppas ni får en bra kväll

Scaramanga

Gnarps svar på Emil.

Alla hjärtansdag present!

Alternativ 1

Bli modell för en dag!!
Modell för en dag
Sotiga ögon eller galasmink? Våra professionella makeupartister hjälper dig att få den look du vill ha. 
Scaramanga bjuder dig på paket nummer 2 vilket motsvarar 15 st. bilder.
Några tips inför ditt besök
Ta med 2 valfria ombyten, vilken stil du vill. Huvudsaken att det är något som du känner dig bekväm i. Är du osäker? Ta med flera plagg så hjälper våra modeassistenter dig att välja.
Du kan vara hur konservativ eller sexig du vill med dina plagg. Har du idéer eller önskemål så kan du framföra dem för oss så hjälper vi dig på bästa sätt att få önskat resultat.
Styla gärna ditt hår själv. Inför fotograferingen så har du möjlighet att låna plattång , locktång samt stylings produkter. Kom gärna osminkad, om du använder smink, ha så lite som möjligt.
Beräknad Tid: ca. 2- 3 timmar (med reservation till att vissa förseningar kan förekomma).
Bokning: Tel: 08- 20 00 71- Mail: [email protected]
www.modelhouse.se  BARNHUSGATAN 4 111 23  STOCKHOLM

Alternativ 2

Zorbing för två!!

Tycker du att berg- och dalbana känns väldigt 90-tal?
Då är zorbing den perfekta presenten!
Testa på den galna sporten som importerats från Nya Zeeland (såklart). Ner blir upp och upp blir ner när man rullar, studsar och tumlar utför! En upplevelse som garanterat väcker barnasinnet...

·         Galen och snurrig upplevelse för två!

·         Rulla tillsammans i Zorben

·         Gapskratt och underhållning!

Upplevelsen Zorbing för två
Zorbing innebär att man rullar nedför en sluttning, fastspänd i en gigantisk uppblåsbar boll. Bollen eller Zorben som den kallas är ca tre meter i diameter och består av två lager. Den inre bollen är där ni som "Zorbonauter" sitter fastspända i selar mittemot varandra. Ett luftlager mellan den inre och den yttre bollen fungerar som stötdämpare. När man väl är fastspänd inne i Zorben börjar det roliga, ni puttas helt enkelt ut för en sluttning, och väl nere på platt mark igen fångas zorben upp i en fålla. Det är svårt att beskriva, ni måste helt enkelt prova själva....

http://www.liveit.se/upplevelser/upplevelsepresenter-zorbing

Ordet resurser, det måste ju vara milleniumets modeord. Jag vet inte hur många gånger per dag jag hör detta ord, i tidningar, bloggar, tv och alla andra sammanhang som passerar i vardagen. Det är VÄLDIGT vanligt förekommande när man pratar om den statliga/kommunala verksamheten. Är inte det märkligt?
Vad menar människor egentligen när man använder sig av ordet resurser?
Pengar?
Personal?
Eller är det något helt annat?
Jag tycker iaf att det är spännande för inom de statliga och kommunala verksamheterna verkar det alltid vara brist på något, Hur kommer det sig egentligen?
Kan det bero på att inom de statliga/kommunala väggarna finns det en inbyggd attityd mot förändringsarbete?
En bild som kommer tillbaka till mig är när jag passerar villervallan (dagiset) i Gnarp. Jag kanske är 8-10 år och tittar in på dagisgården och upptäcker att personalen står i solen och unnar sig en cigg medans barnen leker. Jag tänkte inte så mycket på det då, men jag brukar fundera på det nu i vuxen ålder. Om de hade tiden att stå och röka medan barnen lekte. Hur kommer det sig då att det saknas resurser?
Kunde dessa individer ha planerat om i sin vardag för att slutresultatet på arbetsdagen skulle ha blivit bättre?
Eve informerade mig om att det finns decibel mätare idag på dagis. Det måste ju vara jättebra, ingen ska ju behöva få sin hörsel förstörd på arbetet. Men samtidigt kanske man ska försöka att vara ute mer med barnen, då skulle inte dessa decibelmätare behövas.
Skolan är ju också ett fascinerande område där det alltid saknas "resurser". Högst märkligt egentligen. Kan det finnas samma problematik här egentligen? Jag vet inte hur många lärare som arbetade i gnarpsskolan när jag gick där. Men jag kommer aldrig ihåg att det fanns fler än tre rastvakter, dessa tre stog alltid i en grupp och pratade om sin vardag. Så mycket vaktande verkade de inte utföra. De kanske också skulle kunnat omfördela sin dag för att få ett bättre slutresultat.
Det svåraste man kan göra är att försöka få människor att förändra sin vardag. När förändringar eller extra arbetsmoment ska införas kommer det alltid människor fram som säger det kommer aldrig att gå, det hinner vi inte med. Det är väl försvarsmekanismen som slår till. Men det känns väldigt nedslående om man är den som driver förändringsarbetet. Men det lustiga är att om man bara är tydlig och meddelar att inga extra resurser kommer att tilldelas, utan att det ska ske inom befintlig arbetstid. Då formar sig människor efter det, och efter ett par veckor så har de fått in rutinen och kan faktiskt medge att det fungerar bra, trots det extra arbetsmomentet.

Jag tror att den statliga/kommunala verksamheten måste uppmuntra medarbetarna att utbilda sig, söka nya tjänster, erbjuda befordran. Annars kommer dessa medarbetare att fastna på sina positioner och istället för att utveckla sin position. Så kommer de att börja bevaka den. Då är det verkligen farligt.
Jag antar att vi inte har hört det sista av detta modeord "Resurser". Men för en gångs skull vore det roligt att få höra vad chefer/medarbetare/politiker egentligen menar när man uttalar ordet resurs.
Frågan man kanske skulle ställa sig är vad kan jag förändra i min vardag för att verksamheten ska flyta bättre?
Istället för vad kan andra tillföra för att göra min vardag enklare?
Detta är ju inget tillstånd som enbart råder inom den statliga/kommunala världen, den finns även inom den privata. Men eftersom man nästan enbart hör talas om den i samband med staten eller kommunerna så tyckte jag det var enklast att skriva utifrån det perspektivet.


Ha en bra dag

Scaramanga

Som de flesta vid det här laget vet så är jag medlem av SLHF:s karriärsklubb. Många tycker nog att det kan verka konstigt, för min bransch är väl knappast det man förknippar med ordet karriär. Men många människor lyckas med att skapa sig en god tillvaro, så jag känner att detta kan vara ett bra steg på vägen. Det främsta skälet till att jag är med är ju för att skapa mig ett nätverk.
Idag hade vi en föreläsare vid namn Ola Lauritzon, han är bl.a. grundare till www.giviktkoll.se med andra ord en ekonom som blev GI guru. Han höll en riktigt bra föreläsning för oss om vikten att se möjligheterna i vardagen.
Det var lärorikt att få höra på hans resa genom livet. Jag hoppas att jag kan ta med mig något av hans synsätt i min vardag. :)
Jag blir lika fascinerad varje gång jag deltar i dessa sammankomster. Det är väldigt lärorikt och nyttigt att sitta och lyssna på de andra medlemmarna om deras tankegångar angående vardagens olika skiftningar. Jag har ju haft oturen att komma in senare än de andra, så jag känner inte de andra så bra som jag skulle önska. Men samtidigt kanske det är bra? Jag har kanske en viss förmåga att ta rätt så stor plats om jag får tillfälle. :) Så det kan vara bra att hålla en lite lägre profil, tills man har kommit in i gruppen på allvar. :)
Men jag slås i varje fall av att mina kollegor är så insatt inom dagligvaru branschen. Men dt är ju bara trevligt att få höra om alla de inspirerande butiksbesöken och deras senaste aktiviteter för att höja servicen till kunderna.
Samtidigt känner jag att jag börjar fundera på vad jag egentligen gör i min vardag?
Inte för att jag inte gör någonting alls. Men hur kan jag öka servicen för mina kunder? Vad kan jag göra för att ta ytterligare steg på den mentala karriärstrappan?
Vilka värden/åtgärder skulle jag kunna jag kunna förstärka i butiken jag jobbar i idag, med mina nuvarande befogenheter? Hur ska jag få med mig butikslaget på att de små förändringar jag vill införa, hur skulle dessa kunna innebära ett ytterligare ett lyft för det totala intrycket?
Som ni ser så sätter dessa kvällar sina spår på den mentala aktiviteten. :) Men det är bara bra. Man behöver träffa inspirerande människor, som kan bidra med sina erfarenheter. Jag önskar bara att det var fler förunnat. :)
Sedan hoppas jag att något även fastnar i min hjärna, så att jag kan ta med det i min vardag.

Men nu ska jag ta min hjärna som går på högvarv och försöka smälta intrycken och få mig lite välförtjänt sömn.

Ha det bäst

Scaramanga