Scaramangas funderingar!

Idag blev jag som vanligt väckt av Eve. :) Hon är så söt, idag skulle hon iväg på stora skatte dagen. Jag måste säga att hon såg riktigt het ut i sin outfit för dagen. :D
Jag följde med Eve till bussen och återvände sedan  hem till tv soffan, jag var ju ledig idag. :)
Jag tog och massade mig upp ur soffan vid 9:30 för att bege mig in till stan och pröva linser. :)
jag kommer in till stan och ställer mig utanför ingången och andas in den kyliga vårluften. Jag lider ju av ångest för att gå till optikern. Efter ett par djupa andetag hade jag samlat mig tillräckligt för att gå in genom entrén
När jag kommer in blir jag väldigt väl bemött, jag fick en trevlig tant som hjälpte mig till rätta och genomförde alla tester. :) Sedan blev det dags att pröva själva linsen.....
- Ok, luta ditt huvud bakåt så stoppar jag in linsen.
- öööhh okej.....
- Nu tar jag tag i ögonlocket.
När linsen närmade sig så började ögat blinka frenetiskt.
- Jaha du är en blinkare, då kommer du att få lite problem när du ska göra detta hemma.
- ööh okej. ja det kanske är så.
Inför mina ögon spelades en film upp, Där jag står i 4 timmar och försöker få i en lins, och sedan blir vansinnig och kastar linserna i toaletten. :)
- men du kommer säkert att lära dig. 99 % av alla som försöker lär sig ju.
Fylld med dessa tröstande ord så lämnade jag optikern, med min vanliga tur så fanns ju inte mina styrkor inne. Så jag måste dit ytterliggare en gång för att lära mig och hämta ut linserna.
Men jag har bestämt mig för att lyckas med detta om det så blir det sista jag gör!!!
Det känns iaf bra att jag har Eve som kan ge mig stöd och det nödvändiga lugn jag kommer att behöva första gången jag ska stoppa i linserna hemma. :)

När jag väl kommer hem så stannar jag utanför vår port och tittar på det nya Antarktis Den sk portvakten har inte röjt snö på hela vintern, så det hade nu förvandlats till 15 cm solid is. Eller som jag väljer att kalla det nya Antarktis. Jag stod och funderade på om jag skulle klara av att leva med mitt samvete om jag bara gick in, och någon halkade och slog sig riktigt illa. Samvetet slog till och jag bestämde mig för att försöka få bort isen.
Jag spillde 3 kg grov salt över den antarktiska tundran och begav mig in för att vänta en timme tills saltet har verkat. Jag äger ju ingen spade men jag hittade en kofot och begav mig ut på den antarktiska tundran för att hacka bort isen. iförd min mössa, jacka, lågskor och telefon med musik i öronen begav jag mig ut. Detta är ju den typiska överlevnads dräkten för stockholmare :D

Jag svingade kofoten och lyckades få en bit solid is mitt i pannan, :( Fan vad sur jag blev!!!
Jag hackade i en timmes tid och när jag slutligen var klar så var jeansen dyngsura , överlevnads dräkten var genom svettig och ryggen värkte av bara fan.
Jag kan ju bara säga att Haparanda Kurt som är portvakt hade en väldig tur som inte dök upp medan jag besegrade den antarktiska tundran. Annars hade det nog stått på aftonbladets löpsedel imorgon " Galen man iförd fishermans friend mössa jagade portvakt med kofot, mannen som jagade skrek du kan hacka is själv ditt lat arsel!!" :D

Men resultatet blev ju bra iaf :D'

Nej nu ska jag gå och sova och vila ryggen.

Ha det bäst

Scaramanga

Stockholms svar på Steven Segal :D